Men DN oroar sig, 12/9 -09, för att distansutbildningarna är mindre stimulerande, att studenterna är mindre motiverade och att genomströmningen är för låg. Förslaget är att dra ned på antalet distansplatser och satsa på de fysiska utbildningsplatserna i stället.

Men distansstudier borde vara framtidens melodi. Sverige har på tok för många universitet och högskolor. Att högre utbildning ska finnas geografiskt nära den som vill studera har styrt politiken. Att resurserna sprids på för många enheter ger stora kvalitetsproblem.

Rätt använda gör distansutbildningar det möjligt att studera utan geografisk närhet. Med högkvalitativa distansutbildningar kan antalet lärosäten reduceras till gagn för högre utbildning och forskning. Kom ihåg att den tekniska utvecklingen går snabbt. Skillnaden mellan att plugga på plats och distans blir väsentligt mindre inom några år.

För universiteten ger distansutbildning möjlighet till stordriftsfördelar och föreläsningar kan köras eller laddas ned hur många gånger som helst. Därmed är det också möjligt att ha löpande antagning och i vissa fall fri studietakt.

För studenten är fördelen ökad flexibilitet. Det gynnar dem med självdisciplin och studievana, men är knappast bäst för den som enbart väljer att läsa på distans av bekvämlighetsskäl.

För samhället innebär det lägre kostnader i form av transporter, mindre trängsel och lägre miljöbelastning.